Det är okay. Saker sker som de sker, livet är fan inte lätt men det finns inget vi kan göra åt det. Människor är oförutsägbara, ibland tar de förhastade beslut. Vi söker tröst hos folk som sårat oss som mest, vi stänger ut de som älskat oss genom allt.

 

Varför gör vi detta? 

 

Så många funderingar går vilse i värden och får aldrig se ett svar...